Bär mig som ett sigill vid ditt hjärta,
som ett sigill vid din arm.
Stark som döden är kärleken,
lidelsen och obeveklig som graven.
Dess pilar är likt flammande eld,
som om dom voro stuckna i tjära.
En ljungande låga,
en storartad förmåga,
vatten kan ej släcka kärleken,
floden är ock den övermäktig.
Dess svepande styrka ej längre finns,
där är Du mitt älskade kvinns.
Så vem är att ringakta den vise,
ej densamme som strävade så länge.
Jag ty vore av den arten,
men så var jag då karten.
En bringare i världens hörn,
jag såg dej med ett törn.
Fingo dess ryckte ett hopp,
då intill tidens stopp.
L.I.Lewendorf
torsdag 30 juni 2011
söndag 5 juni 2011
Kanal
Har idag varit i kanalens förlovade land,
Sjötorp i allas våra hjärtan, trevligt
trivsamt och bra umgänge, kan summera denna
dagen till en av de bättre på länge.
Hur är detta möjligt, jo på grund av
varma vänliga människor som alltid,
när man kommer till lilla Sjötorp.
Hör här bara, när man kommer till
Bästemansvägen, ja då förstår man
att det kan inte bli så mycke bättre.
Så imorgon är det ju måndag(svenska
flaggans dag) då blir det spinning
på förmiddagen, man längtar ju till
dessa sammankomster, sköna pass med
sköna damer!
L.I.Leppon(ques ego)
Sjötorp i allas våra hjärtan, trevligt
trivsamt och bra umgänge, kan summera denna
dagen till en av de bättre på länge.
Hur är detta möjligt, jo på grund av
varma vänliga människor som alltid,
när man kommer till lilla Sjötorp.
Hör här bara, när man kommer till
Bästemansvägen, ja då förstår man
att det kan inte bli så mycke bättre.
Så imorgon är det ju måndag(svenska
flaggans dag) då blir det spinning
på förmiddagen, man längtar ju till
dessa sammankomster, sköna pass med
sköna damer!
L.I.Leppon(ques ego)
torsdag 2 juni 2011
Rosröd
Du är röd som blodet röda, när det drivs av ärtan unga,
röd som sanden, där miljonerna ha låtit sina liv.
Röd som unga, varma liljor, som för västerstormen gunga,
skälvande av livets kärlek under hatets hårda kniv.
Du är röd som vallmor röda, du är varm som trogna händer,
som pioners glans är glansen av de unga mörka blad.
Väx till jätte, lys och låga, du har fötts fast lik och bränder
hölja marken och fast ångesten är gäst i varje stad.
Du är röd som elden röda och fast brännhett kronan glimmar
är du fredens ört till läkedom i mörkrets tunga år.
Du är lampan, som oss lyser under smärtans bittra timmar,
när ett hela jordens jämmerrop mot höga himlen går.
Och du lyser som av glädje mitt i tårarna och nöden,
och du glöder av förhoppning mitt i hungerdagar grå.
Du har glansen av en gudom, som kan frälsa ifrån döden
framför hårt förtryckta skall du likt ett segertecken gå.
Se, en morgonglans skall skina över fällda, stilla lansar,
se, en morgon till en sol har den växt, din röda glöd.
Genom fridens tempelport och under vita tunga kransar
skall världen vandra sjungande, att Döden själv är död.
L.I.Ιάσονας
röd som sanden, där miljonerna ha låtit sina liv.
Röd som unga, varma liljor, som för västerstormen gunga,
skälvande av livets kärlek under hatets hårda kniv.
Du är röd som vallmor röda, du är varm som trogna händer,
som pioners glans är glansen av de unga mörka blad.
Väx till jätte, lys och låga, du har fötts fast lik och bränder
hölja marken och fast ångesten är gäst i varje stad.
Du är röd som elden röda och fast brännhett kronan glimmar
är du fredens ört till läkedom i mörkrets tunga år.
Du är lampan, som oss lyser under smärtans bittra timmar,
när ett hela jordens jämmerrop mot höga himlen går.
Och du lyser som av glädje mitt i tårarna och nöden,
och du glöder av förhoppning mitt i hungerdagar grå.
Du har glansen av en gudom, som kan frälsa ifrån döden
framför hårt förtryckta skall du likt ett segertecken gå.
Se, en morgonglans skall skina över fällda, stilla lansar,
se, en morgon till en sol har den växt, din röda glöd.
Genom fridens tempelport och under vita tunga kransar
skall världen vandra sjungande, att Döden själv är död.
L.I.Ιάσονας
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)