Summa sidvisningar

onsdag 30 november 2011

Muren

Det är tur att den finns muren,
så man är på den rätta sidan.
Dom på andra sidan vinkar
ännu så länge på avstånd.
Kan ej skilja på fruktan
och det sällsamma.
Får inget ytterliggare
som bekräftar det.

L.I.Lucader

Återkomsten

Skall uttryckligen finna det jag önskar i att vara bland dem som ger mig känslan och en ro till min själ som jag länge gått och undrat vart tog den fina känslan vägen, nu vet jag vart jag skall leta nästa gång den försvinner. Hos en viss M.. stort nöje att vistas i ett sådant sällskap och få glädje och känna glädje.

 Scen på golvet. Vilken egendomlig ro - den inre rösten.
Hör bruset av en stämma. Jag viskar från mitt inre, en hemlighet, når inte ända fram.
Uppenbarelse. Det eviga ser mig. Sanden slukar mig.

L.I.Loaster

måndag 28 november 2011

Bågar

I det väldiga palatset(gymet) så trängdes gymnasterna i halvmörkret, i ett väsande ljud av vinande cyklar som spinner som katter i det friska höstrusket som råder i denna sälsamma stund då det fladdrar kring dom fina lemmarna som njutes i fulla drag av dom förbipasserande smäktande, hungrande, törstande, vattnas kring dom torra munnar som åtnjuter en i frustrerande stämmning som där råder. Så en i fallande skala av prestationer så ligger man bra till i slavdrivande instruktör, som ser som sin uppgift att var pushande.

Så i morgon är det dags att återta scenen som Zumba-dansör, i en mycket njugg ansträngning.

L.I.Lahutsa

måndag 21 november 2011

November

Det allsmäktiga ögat gick för en sekund i moln och gräset ruskade på sig i allergin av det mörbultade julkaos som kom att råda för en lång tid framöver, att det stannar över och lägger likt en sordin sin stämmning av den finkulturella sammandragning av ett folk som sitter utpå sina skär och drömmer  om följderna av den storslagna kyrkklockans ämbar som ett hämtat vattenkrus i dimman av ett fundamentalt missförstånd i det vackra grynningslandet som kallas lillskogen. Om jag vore en tänkare så hade jag tänkt att det vore en lycka att få dela sina tankar med dom som förstår, det voro en alldeles särskild uppgift av det grannlaga slaget i den gynnsamma substansen av litenhet.


L.I.Lolaranga(en fidus av tre)

tisdag 15 november 2011

Tid

Den läker alla sår sägs det, och det stämmer, har varit borta från mina härliga Zumba-pass en längre tid. Fast det har inte gjort så mycket, har fått mig en tankeställare om att träning är inte allt här i livet, utan det finns en hel del annat som man kan lägga krut på. Så för en tid sedan, närmare bestämt förra veckan så var jag tillbaks på brottsplatsen så att säga, börja lite med lätt gym-träning för att sedan prova att köra ett spinning-pass, och döm om min förvåning vad lätt det blev helt plötsligt, har haft en så kallad max-puls 160, för att min ålder är 60, så igår överskred jag gränsen dvs. min max-puls, kom upp i 161 det var häftigt på min ära, skönt att få det bekräftat att man behöver inte ta i och slita varje dag med träningen, det räcker med 2-3 gånger i veckan. Detta är förstås en högst personlig åsikt, den kan ju inte gälla alla, men många kan dra nytta av att träna mindre. Så vad är att göra, njut av tillvaron tills vi ses och hörs nästa gång, gott folk.

L.I.Luttrad(i sann mening)

söndag 6 november 2011

C c

Dessa två mycket avgörande bokstäver står för en sk. inrättning i svensk omvårdnadshandhavande, som är en av de mest skrämmande rapporter jag har läst om svensk äldreomsorg, jag är ingen uttalad expert, men så mycket begriper jag att det inte står rätt till i förhållandet omsorg och människa, när det gäller både den egna vården i hemmet och på äldreomsorgshemmen i generella drag och även det humanitära planet har det dragits in på för att inte tala om empatin gentemot brukarna. Således bygger jag min uppfattning på  TV sändningar och dess reportage som har gjorts utifrån besök på dessa omtalade boenden.

L.I.Lever(endast i dag)

onsdag 2 november 2011

Lugnet

Har funnit ett lugn i mitt innersta av virvlande frostiga kroppar som ännu inte har slutit sig för den begynnande höstliga flykt som en kappa är bära i de svåraste stunder av hjälplöshet emot den triggade maktens alla fullkomligheter, som vart och ett betyder att Nu är det bara en lång utdragen process av tvivelaktiga beslut i frågor som är av grannlaga ej betydelselösa, förvisso. Min åsyn i fjärran dröjer sig kvar av tyngd lovlighet att som människa behöva åse detta förvanskade scenario som utspelar sig på de dingnanden fält av krusade svampliknande frostfigurer.

L.I.Liknöjism( Ej att förvexla med sinnlighet). Kvot=är vad?