Denna dag då allt borde vara förlikat, med vad kan man fråga sig, jag vet inte vad det kan vara som är så bra att det inte finns en endaste på ytan som skulle kunna vara den som ser vartåt det bär hän. Nere på stan går dom omkring och undrar vart är jag(vi) på väg(arbete) för att i nästa stund vara alldeles förfärligt odrägliga mot varann. Som dom tre jag bevittnade utanför frälsningsarméns lokaler, vilket självförakt dom utövade mot varann. Skall inte dra nåt mer av deras aggerande, men nog var det frustrerande att se människor bete sig på sådant sätt. Vilket är förkastligt må jag säga, men jag har väl inget monopol på rättrogenhet, så det får väl stå var och en fritt att skämma ut sig offentligt. f.n kan ju stå för att vara "för nuet" eller så kan det stå för "finns nån" Det är det som kanske skulle behövas att det hade funnits nån för dessa individer som krälar i sitt eget stoft. Må dom se barmhetigens stjärna någon gång, på himlavalvet och inte bara dennes skugga i frontlinjens makabra ensamhet.
Ses på teatern, Augustus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar