Grön-zon

Uppvaknandet är ett fallskärmshopp från drömmen.
Fri från den kvävande virveln sjunker
resenären mot morgonens gröna zon.
Tingen flammar upp. Han förnimmer i dallrande lärkans
position de mäktiga trädrotsystemens
underjordiskt svängande lampor. Men ovan jord
står i tropiskt flöde grönskan, med
lyftade armar, lyssnande
till rytmen från ett osynligt pumpverk. Och han
sjunker mot sommaren, firas ned
i dess bländande krater, ned
genom schakt av grönfuktiga åldrar
skälvande under solturbinen.Så hejdas
denna lodräta färd genom ögonblicket och vingarna breddas
till fiskgjusens vila över ett strömmande vatten.
Gräsklipparens
fredlösa ton
hänger över det bottenlösa.

L.I.Litze