Gyllne tider

Dagen svalnar mot kvällen...
Drick värmen ur min hand,
min hand har samma blod som våren.
Tag min hand, tag min vita arm,
tag mina smala axlars längtan...
Det vore underligt att känna,
en enda natt, en natt som denna,
ditt tunga huvud mot min skuldra.

Hur nya ögon se på gamla tider
likt främlingar som intet hjärta haver
Jag längtar bort till mina gamla gravar,
min sorgsna stolthet gråter bittra tårar
dem ingen ser.
Jag lever kvar i gamla dagars ljuvhet
bland främlingar som bygga nya muskler
på blåa kullar upp till himlens rand,
jag talar sakta med de fågna träden
och tröstar dem ibland.
Hur långsamt tiden tingens väsen tär,
och ljudlöst trampar ödets hårda häl.
Jag måste vänta på den milda längtan
som bringar frihet åt min själ!

Om jag tidigare hade sagt att jag var
uppe i ett gymnastiskt utövande,
då hade väl ingen trott att det skulle
bli så här mäktigt att utöva, bland de
likasinnade själar som tillbringar,
många timmar på gymmet och låter
svetten lacka, där gör man själ för
dom surt förvärvade kalorier som man
stoppar i sig under dagen som gick.

Till Eder alla och jag menar alla
låt det bli som för mig, ett sant
nöje att dela med sig av; gå på gym,
det lönar sig i det långa loppet.

L.I.Lymen(Lost in gymnastic)