Ö:et

Här sitter jag vid tjärnen
och hör på skogens sus
och där på andra sidan
ser jag ett Ögonljus.
Hon växer ensam på sin stjälk,
hon är så vit och fin
och förr i tiden trodde man
att hon var medicin,
en nyttig växt som kunde göra
sjuka ögon friska
och Ögonljus blev hennes namn
-det hör jag skogen viska.

Om man diktar från hjärta, då blir det bra.
Om det kommer från hjärnan skulle det bli sämre.
Nej på intet vis, hur man än gör så kommer det från nånstans.
För om det inte var så, hur hade det då blivit, inget.
Ja hur som helst, nåt August-pris lär man inte få, på denna nivå.

Persefone för evigt....ses i längtans hamn.